Andersson Den motstridiga skolan

Att förhålla sig till förutsättningar som inte går ihop
1. Auflage 2022
ISBN: 978-91-8007-893-1
Verlag: BoD - Books on Demand
Format: EPUB
Kopierschutz: 6 - ePub Watermark

E-Book, Swedish, 812 Seiten

Denna bok undersöker hur olika former av motstridigheter kommer till uttryck i skolans dagliga verksamhet. Den fokuserar på situationer som ligger utanför den egentliga undervisningskontexten såsom övergångar, raster och fritidsverksamhet, det vill säga situationer som i praktiken är barnens egna domäner. Boken bygger på hypotesen att barn och vuxna är likvärdiga aktörer där många problem bottnar i att vuxna har en tillskriven överordnad roll gentemot barnen och därtill anser sig ha rätt att bestämma över dem, samtidigt som vuxna i praktiken saknar egentliga sanktionsmöjligheter för att hantera barnens avvikelser. Boken är ett uttryck för den frustration som är följden av att jobba i skolrelaterade verksamheter under motstridiga villkor. Boken skall ses som en tydlig kritik mot hela skolsystemet samtidigt som den är en handledning i att förhålla sig till motstridigheter. Genom att den problematiserar och begreppsliggör vardagliga företeelser blir det möjligt att upptäcka komplexiteten som döljer sig i skenbart enkla situationer och förhålla sig till dem på ett mer rationellt sätt.

Mats Andersson är utbildad fritidspedagog och har en magisterexamen i barn och ungdomsvetenskap. Han har varit verksam i skolrelaterade sammanhang i sex kommuner med en erfarenhet som sträcker sig över alla årskurser från traditionell fritidshemsverksamhet till särskilda undervisningsgrupper. Hans bakgrund som systemutvecklare har inte minst bidragit till intentionen att studera de mer komplexa aspekterna av en händelseutveckling.

Autoren/Hrsg.

Andersson, Mats

Leseproben

Det var där han brukade få sitta när han hade gjort sina hyss. Emils mamma la på haspen på utsidan för att Emil inte skulle kunna komma ut, och Emil la på haspen på insidan för att hans pappa inte skulle kunna komma in, klokt och omtänksamt båda delarna. Ur Nya hyss av Emil i Lönneberga av Astrid Lindgren. Om snickarbodens viktiga funktion för att reglera husfriden.   Så vad är det frågan om här?
  Snickarbodens mångsidiga funktionalitet får illustrera den komplexitet som ofta står att finna i de sammanhang som involverar mänsklig interaktion. När olika behov står mot varandra uppstår ofta situationer som resulterar i olika former av konflikter. Det kan handla om att vissa beteenden inte ligger i linje med omgivningens förväntningar. Vilka reaktioner det väcker beror lite på hur situationen uppfattas och vad som anses ligga bakom. Vanligtvis finns det en klar föreställning om vad som är problemet och hur man kommer till rätta med det. Men många gånger finns det ytterligare omständigheter som ligger bakom en viss företeelse och som dessutom kanske verkar i det fördolda. Att lyfta fram dessa underliggande faktorer är därför nödvändigt för att kunna förstå och förhålla sig till en given händelseutveckling. 1984 lanserade den brittiske sociologen Anthony Giddens (1984) sin struktureringsteori som beskriver hur människor interagerar med de strukturella förutsättningarna och därigenom bidrar till att dessa vidmakthålls. Denna bok bygger vidare på de begrepp som förekommer inom denna teori och tillämpar dem på skolans dagliga verksamhet. Den centrala tesen är att inbyggda motstridigheter i de strukturella förutsättningarna ger upphov till villkor som inte uppmärksammas och därför resulterar i oavsiktliga konsekvenser. Ett problem med att presentera en tes på detta sätt är att den egentligen inte säger så mycket för den som inte har gjort sig bekant med den begreppsvärld som den bottnar i. Vilka motstridigheter handlar det om? Vad är egentligen ”strukturella förutsättningar”? Och vad är det för villkor som det är frågan om? Ett mindre komplicerat sätt att presentera den centrala tesen på skulle i så fall kunna vara att oönskade situationer i skolan uppstår på grund av brister i skolans förutsättningar. Problemet med att på detta sätt förenkla det som är komplicerat är att det riskerar att helt missa målet. Ett centralt tema i denna bok är till exempel att problem på olika sätt förskjuts och återuppstår i en annan form. När ”motstridigheter i de strukturella förutsättningarna” reduceras till ”brister i skolans förutsättningar” kommer det i detta sammanhang inte längre finnas någon grund för att problemen skall förskjutas och återuppstå i en annan form. Även om detta kan upplevas som ett effektivt sätt att göra sig av med problemen kommer de likväl finnas kvar, och vad värre är – de kommer inte att synas. I stället kommer de att existera som villkor som inte beaktas och som därför resulterar i oavsiktliga konsekvenser. Den här typen av förenklingar är dessvärre vanligt förekommande när det gäller att förhålla sig till komplexa situationer. Problemet är kanske inte förenklingen som sådan, utan snarare att komplexiteten inte framgår. När problemen hänförs till enkla orsaker ignoreras alla andra potentiella faktorer som skulle kunna bidra till situationen (Cline, 2021). Att två barn går utanför gränsen på skolgården kan till exempel hänga samman med att de tillåtna delarna är överbefolkade och att barnen söker sig till skolgårdens utkanter för att få vara ifred (Aminpour m.fl., 2020). Detta är dock inget som beaktas av rastpersonalen som endast ser två barn som inte respekterar skolans regler. Intentionen i denna bok är därför att gå ett par steg längre och lyfta fram villkoren som ger upphov till de oavsiktliga konsekvenser som i många fall heller inte uppmärksammas, utan får verka i det fördolda. Det förefaller dock ligga i människans natur att söka efter enkla förklaringar. Även om de inte nödvändigtvis stämmer överens med verkligheten ligger värdet i enkelheten att det i alla fall blir ett hanterbart redskap för tanken (Ball, 2016). Komplicerade förklaringsmodeller är svåra att förhålla sig till och för att det skall vara möjligt att generalisera måste man i regel skala bort de element som är unika för den enskilda situationen. Men just dessa element kanske har stor betydelse för händelseutvecklingen i det specifika sammanhanget. I många fall är det människors erfarenheter som ligger till grund för hur en viss företeelse uppfattas. De flesta har i regel en bestämd uppfattning om skolan, inte minst därför att skolgången är en obligatorisk del av den tidiga delen av livet. Oavsett om inställningen härrör sig från ens egen skoltid, barnens skolgång, erfarenheterna som personal eller skriverier i media så styr det i hög grad uppfattningen om vad skolans problem är och hur de skall lösas. Inte minst blir bilden av vad man ser som det centrala i skolans verksamhet avhängig denna inställning. För många är skola synonymt med klassrumssituationer där lärare undervisar om olika ämnen i syfte att överföra kunskap till elever som därigenom förväntas lära sig det som anses vara relevant för att kunna fungera i samhället när de blir vuxna. Överlag kan man säga att skolans undervisning mer eller mindre bygger på en överföringsprincip där kunskapen på ett förhållandevis oproblematiskt sätt överförs till eleverna som lagrar den i sitt kunskapsförråd och plockar fram den vid behov (Säljö, 2010). För att säkerställa att kunskapsöverföringen blir så effektiv som möjligt fokuserar därför många texter just på undervisningen och försöker lyfta fram de pedagogiska förhållningssätt som ger bäst resultat. Ståndpunkten i denna bok är dock att sammanhangen utanför den egentliga undervisningskontexten är en central del av skolans struktur och har en framträdande roll i såväl elevernas som personalens upplevelse av den dagliga verksamheten. Det är utanför klassrummets fyrkantiga väggar som eleverna har möjlighet att få utlopp för sina inre drivkrafter och verka som individer samtidigt som en stor del av personalens energi läggs på att motverka alla initiativ som ses som uttryck för en egen vilja. Det är denna motsättning mellan barns egna aktörskap och vuxenvärldens krav som är kärnan i denna bok. Att barn på något sätt skulle kunna verka utifrån sina egna förutsättningar och behov ter sig för de flesta vuxna tämligen främmande. Traditionellt sett har forskningen heller inte beaktat barns egna erfarenheter utan mer fokuserat på deras potential som vuxna (McKechnie & Hobbs, 2004). Den dominerande inställningen från vuxenvärldens sida är att det är vuxna som bestämmer och att barnen skall göra som de vuxna säger. När barn beter sig på ett sätt som inte är förenligt med vuxnas intentioner betraktas det därför som något avvikande som måste bemötas med olika former av motåtgärder. Barnen å sin sida har dock inget större intresse av att reservationslöst ge efter för vuxnas direktiv och därför kommer en stor del av deras beteende att kretsa kring att utveckla olika strategier som ger dem tillräckligt med utrymme för att få utlopp för sina behov. Det kan till exempel handla om att de beger sig till utrymmen där de troligtvis inte kommer att vara övervakade (S. Karlsson, 2018). När vuxna på olika sätt försöker få barnen att rätta in sig i leden finns det många gånger specifika förutsättningar som medför att det inte riktigt blir som det är tänkt. Oavsett hur mycket man planerar och försöker ta hänsyn till de faktorer som riskerar att ge ett oönskat utfall finns det ofta ytterligare faktorer som påverkar barnens beteende. Inte minst kan det vara saker som uppdagas som man inte tagit hänsyn till, men framför allt rör det sig om omständigheter som över huvud taget inte ger sig till känna. Att elever inte kommer i tid till lektionen kan till exempel ses som att de har svårt att passa tiden, men kan lika gärna vara ett uttryck för att rasten slutar samtidigt som lektionen börjar. Om det på schemat står att rasten varar till 09:50 så finns det ingen möjlighet för eleverna att hinna i tid till en lektion som börjar vid samma tid. Läraren kan förvisso tycka att eleverna skall avsluta sina aktiviteter innan rasten är slut så att de hinner i tid in till lektionen, men i så fall borde lektionerna också avslutas tidigare så att eleverna hinner i tid ut till rasten. Problemet är alltså inte att eleverna har svårt att passa tiden, utan att olika perspektiv står mot varandra där respektive part anser sig ha rätt till sin egen tid. Eftersom vuxna vanligtvis utgår ifrån att de har någon slags naturlig auktoritet gentemot barn kommer ståndpunkten i regel vara att barnen skall lyda de vuxna (Thornberg, 2009). Det betyder att förklaringarna till att barnet avviker från regler hänförs till olydnad, omognad, trots och så vidare. Det är också vanligt att det anses vara brister i förutsättningarna som ligger bakom oönskade situationer. I skolans värld hänförs tillkortakommanden därför ofta till bristande resurser, otillräckligt stöd och avsaknad av kompetens. Det gemensamma för dessa förklaringar är att de vanligtvis är enkelspåriga där det i regel anförs en enskild faktor som orsak till att det inte blir som förväntat. Problemet med en sådan endimensionell belysning är inte främst att det ger en ytlig och förenklad förståelse av de sammanhang man söker förklaringar till, utan att den...