Berglund Sju interventioner för gymnasieskolan

Skolinterventioner för bättre: studievanor, personlig utveckling, läsning, spelifiering, kunskapsmanagementsystem, likabehandling och ämnesintegrering
1. Auflage 2024
ISBN: 978-91-8114-502-1
Verlag: BoD - Books on Demand
Format: EPUB
Kopierschutz: 6 - ePub Watermark

E-Book, Swedish, 520 Seiten

Med fokus på systemnivå erbjuder denna bok sju specifika interventioner som kan implementeras separat eller i kombination för att potentiellt få en starkare effekt: kunskapshanteringssystem (KMS), studievaneförbättring, reflektionsjournal för personlig utveckling, likabehandling och samtalsetik, läsinterventioner, spelifiering och ämnesintegrering. Författaren, legitimerad gymnasielärare, betonar vikten av att skapa en sammanhängande och systematisk utveckling inom skolans organisation för att bygga en genuin lärande organisation. Den offentliga skoldebattens fragmenterade fokus bortser ofta från skolans roll i att intelligent integrera olika faktorer. Denna bok ger ett förslag på hur man kan kombinera olika faktorer. Interventionerna bygger på etablerad forskning och praktiska erfarenheter, och syftar till att stärka elevernas utveckling och förbättra deras skolupplevelse framför allt kring personlig utveckling, studievanor och likabehandling. Även om boken främst riktar sig till gymnasieskolor är metoderna tillämpbara även inom grundskolan.

Legitimerad gymnasielärare. Undervisar i psykologi, samhällskunskap och internationell ekonomi. Andra publiceringar av författaren är Den psykologiska människan, denpsykologiskamänniskan.se, fronetisreflektioner.org och Skateboard: en bok för nybörjare.

Autoren/Hrsg.

Berglund, Anders

Leseproben

Introduktion: Interventioner för svensk gymnasieskola – 7 förslag

Den här boken är en samling av sju olika interventioner för svensk gymnasieskola. Det är interventioner som man som skola kan använda sig av var för sig. De kan också användas tillsammans där det finns potential till att de ska samverka för att få ett starkare utfall tillsammans, en var för sig. Speciellt är det kunskapsmanagementsystem (KMS) och reflektionsjournal för eleverna är de interventionerna som är de tyngsta interventionerna och kan omsluta de 5 andra interventionerna.

Boken är uppdelad i 7 kapitel.

• Kunskapsmanagementsystem
• Studievanor
• Reflektionsjournal för personlig utveckling
• Likabehandling och samtalsetik
• Läsintervention
• Spelifiering
• Ämnesintegrering

De flesta gymnasieskolor gör det som föreslås här i någon utsträckning. Dessa kapitel föreslår hur man kan gå längre och potentiellt jobba mer systematiskt med dessa områden för robustare skolutveckling. Dessa interventioner utgår från skolutveckling som forskningsförankrad, iterativ och drivet av kollegiet (Håkansson & Sundbergs, 2016). Nedan följer en kort förklaring av de sju interventionerna. Dessa interventioner bygger på forskningen i bemärkelsen att det är synteser, ihopsamlande, strukturerande och generaliseringar från forskning som finns på området. Förslagen är i vissa fall otestade och behöver utvärderas och studeras för veta vad effekten blir av dem. Samtidigt kan de ses som förslag som är början på ett arbete i dessa olika områden där det slutgiltiga sättet att jobba med exempelvis studietekniker jobbas fram i iterativa processer.

Kunskapsmanagementsystem

Problemformulering: Sverige ligger efter i kollegialt lärande jämfört med andra länder. Svenska skolor har också brister och lever inte upp till ideal om att kunna vara en “lärande organisation”. Fjärde generationens skolutveckling pekar på att skolutveckling ska struktureras runt iterativa, undersökande och testande processer (Håkansson & Sundberg, 2016). För att göra detta behövs ett kunskapsmanagementsystem (KMS) som stödjer och underlättar detta skolutveckling. KMS har alla organisationer inklusive skolor i någon mån. Hur effektivt detta KMS är det som får effekter på hur man kan driva skolutveckling. I denna rapport ges ett förslag på en KMS för skolor. Den ska tydliggöra läget och var man ska, hur man jobbar som kollegie gemensamt och som individuell lärare, hur det ska underhållas för att inte hamna i glömska och bli irrelevant och hur skolans kollegie ska integrera utåt mot föräldrar, elever, forskare, andra skolor, huvudmän och myndigheter.

Följande delar föreslås: 1. Lägesbeskrivning med nulägesbeskrivning, mål/önskelägesbeskrivning, handlingslägesbeskrivning och en sammansatt lägesbeskrivning: nu, önske och handling. 2. Gemensamt arbete inom kollegiet som innehåller lagring av kunskap, idéinsamling, forum för att diskutera forskning och arbetslagens utveckling. 3. Processer för att KMS införlivas och underhålls som har delen underhållning av KMS och kommunikation kring vad som händer i KMS. 4. Lärarens strukturering och individuella reflektioner med checklistor, framgångsfaktorer och individuell reflektionsjournal. 5. Kollegiets relation utåt mot elever och föräldrar, och möten med forskning, skolor och andra samarbetspartners.

Studievanor

Problemformulering: Gymnasieelevers studievanor, studiestrategier och studietekniker är generellt rätt dåliga. Även högpresterande elever har studie(o)vanor som är långt ifrån optimala. Det är få elever som gör studerar på ett optimalt sätt, men däremot är det många elever som tror att de studerar åtminstone ungefär rätt. Generellt underskattar elever gravt effekten av att använda komplexa studiestrategier/studievanor under lång tid för att skapa mer lärande, bättre prestationer, roligare och mer meningsfull skolupplevelse. Effekten av optimerade studievanor skiljer sig i magnitud flera gånger mellan någon som använder sig av olika studietekniker och studievanor optimalt och någon som inte gör det, och dessa effekter växer kumulativt över tid. Att som skola stödja elever i att få rätt studievanor är alltså inte något som skulle hjälpa på marginalen, utan kan skapa stora förändringar i hur en skola fungerar och få eleverna få en väldigt förändrad upplevelse av skolan.

Förslag på intervention: Interventionen inleds med att under någon form av introvecka eleverna får ett “gymnasiekörkort” där studietekniker och studievanor är något som de ska lära sig om. Direkt ska de också få olika läxor för att bygga vanor. Alla de studievanor man vill att eleverna ska ha, ska byggas in i undervisningen. Det måste ges plats för övning av teknikerna, plats för reflektion där man applicerar de bästa studieteknikerna för att lära sig om och att utföra studieteknikerna metodiskt och som en vana. Det behöver stödjas med ett målinriktat arbete efter framgångsfaktorer. Det ska alltså inte framstå för eleven som något plus att tänka lite på studiestrategier, utan ska vara en central del av deras vardag. Interventionen stärks om det är kombinerat med att de jobbar systematiskt och ämnesövergripande med personlig utveckling exempelvis genom en exempelvis reflektionsjournal som följer eleven som röd tråd för att synliggöra sin egen bildningsresa. Progression över de tre åren ska byggas in. Både repetition och fördjupning.

Potentiella effekter: 1. Bättre studievanor. 2. Högre studieprestationer. 3. Tryggare och mer studiero. 4. Mindre anti-skolnormer. 5. Mindre stress bland eleverna. 6. Positivare framtidsutsikter. 7. Roligare upplevelser i skolan. 8. Byggande av fler intressen. 9 Ökad nyfikenhet/lust att lära.

Reflektionsjournal för personlig utveckling

Problemformulering: Elevers moraliska fostran är inte tillräckligt systematisk och integrerad i all undervisning som sker i svenska skolor. Problemet har flera delar och några är följande: bristande röd tråd för eleven i allt de som de lär sig som kan kopplas till personlig utveckling och fostran, bristande bildningsfokus, livskunskap där det används är ofta ett lokalt initiativ som minskar chansen att det ska vara forskningsförankrat, bristande studiestrategier även hos högpresterande elever, hälsopromotion är ofta psykologiskt orienterade som styrkan som finns i att inkludera andra ämnen, interventioner är oftast inte integrerad del av undervisningen och resten av skolan, loggböcker används ibland på skolor men bara i vissa ämnen eller moment.

Interventionen: Den här rapporten föreslår en intervention runt en “reflektionsjournal” som förslag för att möta dessa olika delar av problemen som en skola kan ha med fostransuppdraget. Här kommer övningar och uppgifter samlas på ett ställe där eleven ska skriva och reflektera under hela gymnasietiden. Det kommer knyta ihop allt arbete som sker i ämnena, temadagar, mentorstiden, mittkurssamtal, upplevelser osv.

Potentiella effekter av interventionen är: 1. Starkare personlig utveckling hos eleverna. 2. Tryggare och ökad studiero. 3. Mer motiverade elever. 4. Kollegiet får ett verktyg att jobba systematiskt med fostransuppdraget tillsammans. 5. Binder ihop allt fostransarbete som man redan gör på skolan och blir en integrerad del i stället för något som läggs på utöver. 6. Eleverna utvecklas som skribenter. 7. Eleverna får något att hänga upp minnen på från hela gymnasietiden. 8. Ett sätt att förbättra inhämtning av kvalitativ data från eleverna för att stärka den generella skolutvecklingen. 9. Elevernas individuella reflektionsjournaler kan användas för att göra böcker, pamfletter som eleverna har skrivit själva, som kan bli en resurs för varandra. 10. Ökad bildning eftersom mönster mellan ämnena, temadagar, mentorstid och andra lärande upplevelser binds ihop tydligare samtidigt som de får tid att reflektera kring det. 11. Förbättrad “psykisk hälsa”. 12. Bättre studievanor. 13. Bättre relationer och minskning av diskriminering och kränkning. 14. Bättre kommunikation mellan eleverna. 15. Mindre kliv upp till högre utbildning.

Läsintervention

Problemformulering: Elever i Sverige läser allt sämre och få har en lust till läsning....