Strindberg Pelikanen

1. Auflage 2021
ISBN: 978-91-7639-094-8
Verlag: SAGA Egmont
Format: EPUB
Kopierschutz: 6 - ePub Watermark

E-Book, Swedish, 88 Seiten

Reihe: Svenska Ljud Classica

Det hela utspelar sig i en och samma salong. Den är möblerad med skrivbord, chiffonjé, schäslong och en gungstol. Där konfronteras änkan med kokerskan, den vuxne sonen och dottern samt svärsonen.

Autoren/Hrsg.

Strindberg, August

Leseproben

En salong; dörr i fonden ut till matsalen; balkong- dörr till höger i pan coupé. Chiffonjé, skrifbord, schäslong med purpurrödt öfver- kast af schagg; en gungstol. MODERN  [in   sorgklädd,   sätter sig och slöar i en fåtölj; lyssnar orolig då och då]. Utanför spelas Chopins Fantaisie Impromptu œuvre Posthume op. 66. MARGRET  [kokerskan,   in från fonden]. MODERN. Stäng dörren, är du snäll. MARGRET. Är frun ensam? MODERN. Stäng dörren, är du snäll. — Hvem är det, som spelar? MARGRET. Ett fasligt väder i kväll, blåser och regnar... MODERN. Stäng  dörren,  är  du   snäll, jag  kan  inte  fördra denna lukt af karbol och granris ... MARGRET. Det visste jag, frun, och  därför sa’ jag att herrn borde förts till grafkoret med ens...   MODERN. Det var barnen, som ville ha begrafningen hemma... MARGRET. Hvarför sitter frun kvar i det här, hvarför flyttar inte herrskapet? MODERN. Värden låter oss inte flytta, och vi kan inte röra oss...  [Paus.]  Hvarför har du tagit bort öfverdraget på röda schäslongen? MARGRET. Jag måste lämna det i tvätten.  [Paus.] — Frun vet ju, ja, herrn drog sin sista suck på soffan där; men tag då bort soffan... MODERN. Jag  får inte rubba något förrän bouppteckningen är gjord ...  därför sitter jag här inspärrad... och i de andra rummen kan jag inte vara... MARGRET. Hvad är det då? MODERN. Minnena... allt obehagligt, och den rysliga lukten... Är det min son som spelar? MARGRET. Ja!    Han trifs inte här inne han; är orolig; och alltid är han hungrig, han säger att han aldrig varit mätt...   MODERN. Han var alltid klen sen han föddes... MARGRET. Ett flaskbarn skulle ha stark föda sedan det blifvit afvändt... MODERN [hvasst]. Nåå?    Har det fattats något? MARGRET. Inte precis, men ändå, frun skulle inte ha handlat det billigaste och sämsta; och släppa barn i skolan på en kopp cikoria och ett bröd, det är inte rätt. MODERN. Mina barn ha aldrig klagat på maten... MARGRET. Jaså?   Inte för frun, nej, de ha inte vågat, men när de blefvo vuxna kom de ut till mig i köket... MODERN. Vi ha alltid varit i små omständigheter... MARGRET, Åhnej!    Jag  läste i bladet  att  herrn  skattat för 20,000 kronor ibland... MODERN. Det gick åt! MARGRET. Ja ja!    Men  barnen  ä  klena,  fröken   Gerda, jag menar, unga frun är inte utväxt, fast hon fyllt tjugu år...   MODERN. Hvad pratar du? MARGRET. Jaja! — [Paus.]  Skall jag inte sätta in en brasa åt frun, här är kallt? MODERN. Nej,   tack,  vi  ha  inte  råd   att  bränna upp våra pengar... MARGRET. Men kandidaten fryser hela dan, så han måste gå ut eller hålla sig varm vid pianot... MODERN. Han har alltid varit frusen... MARGRET. Hur kom det sig då? MODERN. Akta dig, Margret... [Paus.] Går det någon där ute? MARGRET. Nej, det går ingen där ute... MODERN. Tror du jag är spökrädd? MARGRET. Jag vet inte, jag... Men inte stannar jag alltför länge här... Jag kom hit en gång såsom om jag vore dömd att vaka öfver barnen... jag ville flytta, när jag såg hur tjänarna misshandlades, men jag kunde inte, eller jag fick inte...   Nu, sedan fröken   Gerda  är  gift,  känner jag min mission slutad, och snart är min befrielsestund kommen, dock icke än... MODERN. Jag förstår inte ett ord hvad du säger — hela värl- den vet hur jag offrat mig för mina barn, hur jag skött mitt hus och mina plikter... Du är den enda som anklagar mig, men det bryr jag mig inte om. Du får gå när du vill, jag ämnar ingen tjänare mer ha, när de unga flytta in i den här våningen... MARGRET. Måtte frun få det godt... barn äro icke tacksamma af naturen, och svärmödrar icke gärna sedda, såvida inte de föra pengar med sig... MOEERN. Bekymra dig inte... jag skall betala för mig, och ändå  hjälpa i huset... för öfrigt är min måg olik alla andra mågar... MARGRET. Är han? MODERN. Ja, det är han! Han behandlar mig inte som en svärmor, utan som en syster, för att inte saga vän- inna... MARGRET [gör miner]. MODERN. Jag  förstår  dina  miner; jag tycker om min måg, det  har  jag  lof till,  och det förtjänar han... min   man tyckte inte om honom, han var afundsjuk, för att inte säga svartsjuk, jaha, han hedrade mig med sin svartsjuka, fastän jag inte är så ung längre... Sa’ du någonting? MARGRET. Jag sa’ ingenting! — Men jag tyckte det kom nå- gon... Det var kandidaten, för han hostar; ska’ jag inte elda? MODERN. Det behöfs inte! MARGRET. Frun! — Jag har frusit, jag har svultit här i huset, ...