Berglund Den psykologiska människan

1. Auflage 2024
ISBN: 978-91-8114-503-8
Verlag: BoD - Books on Demand
Format: EPUB
Kopierschutz: 6 - ePub Watermark

E-Book, Swedish, 400 Seiten

Den psykologiska människan är den första boken i en planerad serie som används som kurslitteratur för Psykologi 1 och 2 enligt både GY11- och GY25-läroplanerna. Den riktar sig inte bara till gymnasieelever, utan även till en bredare publik som vill få en översikt över psykologiskt tänkande. Boken finns både i tryckt och digital form på www.denlärandemänniskan.se och www.fronesisreflektioner.se, där fördjupningar till varje kapitel finns tillgängliga, samt fler läromedel och böcker. Bokens kapitel är indelade i tre delar: grundläggande kunskaper, mer avancerade resonemang och fördjupningar. Strukturen gör det enkelt för läsaren att förstå centrala begrepp samtidigt som det finns möjlighet till djupare insikter. Boken är framtagen med hjälp av ChatGPT4, men all fakta har kontrollerats noggrant. Bland de ämnen som behandlas finns psykologiskt tänkande och psykologins historia, där psykologins utveckling från antiken till modern tid diskuteras. Tänkande och beteende tar upp hur tankar påverkar våra handlingar, medan självet och jaget fokuserar på självbild och identitet. Kapitlet om känslor går igenom emotioner och hur de påverkar oss, medan beslutsfattande och lycka och olycka diskuterar vad som driver våra val och välmående. Andra områden som täcks är beroendepsykologi, relationer och kärlek, ekonomisk psykologi och intelligens. Dessutom behandlas ämnen som politisk psykologi, kriminologi och rättspsykologi, kreativitet och kultur samt idrottspsykologi. Genom hela boken finns fokus på hur psykologiska teorier tillämpas både i vetenskap och vardagsliv, vilket gör den till en mångsidig och användbar resurs för alla som vill förstå psykologins breda tillämpning.

Gymnasielärare i psykologi, samhällskunskap, sociologi och historia. Stort intresse i psykologi och sociologi.

Autoren/Hrsg.

Berglund, Anders

Leseproben

Psykologiskt tänkande
"Mänskligheten, vilken gåta är inte detta ord!" – Mary Shelley, "Frankenstein" "Det finns ingenting i världen mer häpnadsväckande än en människas själ." – Fjodor Dostojevskij, "Brott och straff" "Om du verkligen vill förstå något, försök att förändra det." – Kurt Lewin "Varje människa bär inom sig hela den mänskliga formens fulla form." – Michel de Montaigne, "Essäer" "Att leva är att kriga med troll i hjärtats och hjärnans djup." – Henrik Ibsen, "Peer Gynt" "Självkännedom är början på visdom." – Aristoteles "Det finns något som verkar i min själ, som jag inte förstår." - Mary Shelley Psykologiskt tänkande handlar om att förstå och analysera människors beteenden, tankar och känslor genom att använda generella begrepp och vetenskapliga metoder. Det innebär att reflektera över hur tankar, känslor och handlingar påverkar varandra i olika sociala kontexter och hur arv och miljö tillsammans formar individen. Centrala aspekter av psykologiskt tänkande inkluderar att undersöka interaktionen mellan inre och yttre faktorer, till exempel hur genetiska predispositioner påverkas av den miljö en person lever i. Man tar också hänsyn till cirkulära processer, där orsak och verkan påverkar varandra över tid, samt hur social kontext och kulturella normer påverkar individers psykologi. Psykologiskt tänkande bygger också på att tolka och förstå situationer ur flera perspektiv och att kombinera vetenskapliga teorier med praktisk erfarenhet för att kunna analysera mänskligt beteende på ett nyanserat sätt. Psykologiskt tänkande är inte att dra snabba slutsatser baserat på intuition eller fördomar utan att analysera noggrant och systematiskt. Det handlar inte om att endast förlita sig på sunt förnuft eller personliga erfarenheter, utan att använda vetenskapliga metoder och teorier för att förstå mänskligt beteende. Det är inte att se människors handlingar som isolerade händelser utan att alltid ta hänsyn till den komplexa interaktionen mellan tankar, känslor, handlingar, och deras sociala och genetiska kontexter. Här är viktiga teorier som förklaras kort. Dessa kan användas på många områden för att bygga resonemang. Tankar-känslor-beteende-social situation - beskriver hur dessa olika delar är ihopkopplade och kan förstärka varandra i positiva eller negativa spiraler. Tankar påverkar beteenden, beteende påverkar känslor, känslor påverkar tankar. Det kan också vara i andra riktningar, känslor kan påverka vårt beteende. System 1 och system 2 (system 1- snabbt, automatiskt tänkande, känslodrivet) System 2 (förnuftigt, långsamt, analytiskt). System 1 är ofta det tänkande som är omedvetet och reflexivt och tolkar en situation först. System 2 kommer ofta senare och försöker öka klarheten. Social inlärning- lär sig av hur andra agerar och vad de får för belöningar och bestraffningar. Vi kan imitera eller anpassa vårt beteende efter vad de får för belöningar. Vad gör andra runt om oss? Inlärningsteori generellt (bestraffning och förstärkning). Vårt beteende formas av vilka bestraffningar och belöningar vi får av olika beteenden. Vi kan få belöningar och bestraffningar av andra individer, grupper, olika organisationer. Maslows behovstrappa - Bristbehov: trygghet, gemenskap, självkänsla, fysiologiska behov. Metabehov: självförverkligande personer som drivs av godhet, rättskänsla, sanning, skönhet. Den självförverkligade personen har utvecklat sina talanger till max och är av värde för andra. Självschemateorin - vårt själv är ett resultat av tidigare erfarenheter som kopplas till vårt själv. Scheman är som bilder över hur något är. Självscheman är ett annat ord för vår självbild. Vårt själv kan omformas av nya erfarenheter. Detet, jaget och överjaget: detet är drifter, känslor och vilja till njutning. Överjaget är moral, samvete, ideal. Jaget är medlaren mellan detet och överjaget. T ex vill vi ha njutning, men vi kan inte få det direkt- jaget ser till att vi kan få njutning men efter att ha gjort det som är viktigt för samhället eller den gruppen man är en del av. Primära och sekundära känslor- primära känslor är evolutionärt skapade känslor: äckel, rädsla, avund, glädje. Sekundära känslor är de som uppstår efter en kognitiv bearbetning av våra känslor och situationen. Ex. vi kan först känna rädsla (primär känsla) för något, sedan känna skam (sekundär känsla) om vi märkte att andra runt om oss tycker vi inte borde varit rädda. Äkta, ideal och realjaget: Äkta. det vi egentligen är innerst innen, ideal- det vi vill vara för tillfället (som inte behöver vara vårt äkta jag), realjaget - det vi är för tillfället. Målmedveten träning: Dessa fyra delar behövs för att det ska vara målmedveten träning: fokus, utanför bekvämlighetszonen, snabb feedback, målmedveten träning. Flowteorin: flow uppstår i en balans mellan våra egna förmågor och de utmaningar vi står inför. flow är en upplevelse av att man förlorar tidsuppfattning och självmedvetenhet och att man är djupt fokuserad. Risk och skyddsfaktorer: är ett ramverk för att diskutera hur vissa faktorer i en persons liv kan skydda (skyddsfaktorer) mot psykisk ohälsa, missbruk, sorg, depression, och att vissa faktorer i en persons liv ökar risken för att problem (riskfaktorer). Hållbara lycka-modellen: vår lycka består enligt modellen av 50% av genetik som är utgångspunkten. 12% är ens livomständigheter. 38% är vad man gör för aktiviteter varje dag. Med aktiviteter som tacksamhet, aktivieter med personer man har djupa relationer med som känns meningsfulla, tacksamhet, strategier för motgångar, fysisk rörelse, mat, sömn, så kan man hållbart höja sin lyckonivå över sin genetiska utgångspunkt. Modellen säger också att om man stötter på en motgång kommer man efter ett tag oftast att komma tillbaka till sin genetiska utgångspunkt för lycka, kroppen fungerar som ett “psykologiskt immunförsvar”. Viktor Frankls vilja-till-mening: Betonar att människans primära drivkraft är sökandet efter mening och syfte. Har man en djup känsla av meningsfullhet och syfte följer tankar, känslor och beteende efter. Social identitetsteorin: Föreslår att individens självidentitet till stor del formas av medlemskap i sociala grupper. Viktiga begrepp är in-grupp och ut-grupp, social kategorisering och social jämförelse, vilka förklarar fördomar och grupptänkande. Historiska rötter: Antiken till renässansen
De tidiga tankarna om människans psyke kan spåras tillbaka till antiken, där filosofer som Sokrates och Aristoteles var bland de första att försöka förstå människans tankar och känslor. Sokrates utvecklade den sokratiska metoden, en form av dialog där frågor ställs för att hjälpa individen att själv komma fram till insikter om sitt eget liv. Denna metod har en direkt påverkan på dagens psykoterapeutiska metoder, där samtalet och självreflektionen står i centrum. Under renässansen såg vi en återkomst av intresset för människans potential och värde genom humanismen. Filosofen Michel de Montaigne skrev introspektiva essäer om mänskliga passioner och självkännedom, vilket påverkade både psykologisk forskning och konst. Den humanistiska psykologin som uppstod under 1900-talet har sina rötter i denna tidiga renässansidé om människans inneboende potential. 1800-talets psykologiska revolution
Under 1800-talet blev psykologin en egen vetenskaplig disciplin, mycket tack vare pionjärer som Charles Darwin, Wilhelm Wundt och William James. Charles Darwins evolutionsteori förändrade vår förståelse av mänskligt beteende genom att introducera tanken om att våra beteenden är produkter av naturligt urval och anpassning. Detta lade grunden för senare forskningsfält som evolutionspsykologi. Wilhelm Wundt grundade det första psykologiska laboratoriet i Leipzig år 1879 och introducerade...