Annandreas Läslighet

Klustertextens födelse - inledning till lärokonsten, del 2/2.
1. Auflage 2018
ISBN: 978-91-7785-282-7
Verlag: BoD - Books on Demand
Format: EPUB
Kopierschutz: 6 - ePub Watermark

E-Book, Swedish, 500 Seiten

Denna bok utgör den andra delen av Läslighet. Boken ges ut i två delar då den annars blir för tung. De två delarna bör alltså ses som en bok. Glöm alltså inte att köpa denna del om du vill ha hela boken. Böckerna är inte sampaketerade då somliga kan vilja köpa böckerna vid olika tidpunkter och andra önskar kanske bara köpa en av delarna. I den första delen av Läslighet används en del filosofiska perspektiv. I denna andra del behandlas filosofin mer generellt och boken avslutas med tankar om att utveckla en läsekonst. Att besvara frågan om texter är felskrivna inleder läsekonsten och också lärokonsten. Om du är intresserad av text, läsning, pedagogik, vetenskap och filosofi så är dessa två band något för dig. Vad tror du? Är texter felskrivna? Om du är en god läsare får du två dagars läsning för att ta reda på detta. Om du läser mer normalt så får du en veckas läsning. Då kan du förmodligen ge ett bra svar på frågan om texter är felskrivna. Samtidigt blir du mer allmänbildad beträffande filosofi, pedagogik och vetenskap. I korthet: du får möjlighet att bli dig själv som en annan.

Information kommer senare då författaren önskar ge ut boken under pseudonym den första tiden. Det är viktigare att prata om textfenomenet än om författaren.

Autoren/Hrsg.

Annandreas

Leseproben

9 Filosofi, Moral, Vetande

Det är lättare att skriva tio band i filosofi
än att leva efter en enda filosofisk sats1

• 9 Filosofi, Moral, Vetande
  • 9.1 Filosofi
  • 9.2 Moral
  • 9.3 Vetande
  • 9.4 Sammanflätning av Filosofi, Moral och Vetande

Vi har redan bekantat oss en del med olika typer av filosofier samt enskilda filosofer och deras tankar. Vi har också börjat fundera över etik och moral (seder och bruk) och vi har inlett en problematisering av vetenskapen. Det har klustertexten tvingat oss till. Det börjar bli allt tydligare att vi behöver utveckla någon form av förhållanden till filosofi, moral och vetande. Det är huvudtanken med detta kapitel. Jag kommer att gå genom filosofin via moralen till vetandet och ta upp olika fenomen för respektive område. Jag kommer därefter att relatera dem till varandra och till lärokonsten.

Jag ser vetande och moral som knutna till ett subjekt. Vetenskap och etik ser jag som system av utsagor. Det är utsagor som är relaterade till varandra. Vetenskap och etik kan inkarneras i ett subjekt och blir då till vetande och moral. Vetande och moral kan nås av ett subjekt och då subjektet för ut dem i begreppsliga system blir de till frågor som behandlas inom etik och vetenskap. Vetenskap och etik är teorier i ett system. Vetande och moral är levda av ett subjekt. Filosofin hanterar dem alla. Detta är en indelning använder mig av. Andra ser på filosofi, moral, vetande, samt etik och vetenskap på andra sätt.

Precis som tidigare, använder jag klustertexten för att redogöra för olika fenomen. Den aktualiserar frågor om filosofi, etik och vetenskap men också om moral och vetande. Min förhoppning är att den som inte är van vid att fundera över dessa områden ska kunna bli intresserad. Om det inte sker så ska man åtminstone kunna förstå varför det finns andra, sådana som jag, som kan vara intresserade. Det blir helt enkelt en fortsatt filosofiintroduktion.

En fortlöpande problematik är att förmå skilja mellan de uppfattningar man själv kan eller vill tillstå och de uppfattningar som är nödvändiga för en lärokonst. Det kan bli konflikter dem emellan. Det kan också bli konflikter genom att man som enskild människa (och lärokonsten) situeras av ett omgivande samhälle som har andra uppfattningar vilka man tvingas anpassa sig till och leva efter. Det behöver man hantera.

Genom detta kapitel blir det hela tiden små utläggningar och invändningar. Vi får se om vi kan bli lite mindre förvirrade på en lägre nivå och lite mer förvirrade på en högre nivå2. Något blir klarare, åtskilligt förmodligen grumligare men det kanske kan klarna i framtiden.

Jag ska ta ett inledande exempel på vilka skillnader ett filosofisk antagande kan leda till och vad ett sådant kan kräva av oss, och inte minst – av filosoferna.

Ett inledande exempel – gåvoanalys

Jag ska använda inspiration från en gåvoanalys3 för att belysa filosofins eventuella viktighet och dess möjligheter. Dessutom kan exemplet visa hur min uppfattning av filosofi förhåller sig till etik/moral och vetenskap/vetande.

Jag tror att det är vanligt att våra sunda förnuft säger oss att vi ska säga tack då vi får en gåva. Vi ska vara tacksamma och det uttalade tacket är ett tecken på det. Man kan företeräda en annan uppfattning och sätta det sunda förnuftet på prov. Vi bör inte säga tack när vi tar emot en gåva. Ett argument för detta är att gåvogivaren måste respekteras just som gåvogivare. Om man ger en gåva och förväntar sig en motprestation är det ingen gåva. Då försöker man förbinda gåvomottagaren. En gåva handlar inte om att ge och ta. Om man säger tack löser man givaren från gåvan och den blir till en transaktion. En gåvogivare önskar inte en transaktion, hen önskar ge en gåva. Man kan säga att vi trampar på givaren när vi säger tack.

Synsättet förutsätter en särskild analys av vad det är man gör både när man ger en gåva och när man säger tack. Detta kan man såklart kan sätta i fråga men jag tror att du förstår vad jag syftar på. Olika analyser om vad det är man gör när man ger en gåva och vad det är man gör när man tar emot en gåva leder till att vi förhåller oss olika till gåvogivandet och gåvomottagandet. De olika analyserna leder till att vi bedriver fostran på olika vis, både av oss själv och andra. Det finns institutionella pedagoger och småbarnsföräldrar som fostrar barnen till att säga tack. Det kan leda till en diskurs om väluppfostrade barn som spontant säger tack. Den är du säkert bekant med.

För att det ska uppstå en kultur efter den alternativa gåvoanalysen måste många människor förändra sin grundläggande uppfattning om gåvan och tacket. Om många valde att göra så skulle vi få en annan kultur. Vi skulle förhålla oss annorlunda till varandra. Effekterna är en empirisk fråga. Vi skulle kunna bli lyckligare och mer givmilda människor. Vi skulle kanske koncentrera oss på att ge gåvor istället för att bli till kalkylerande varelser som förväntar sig motprestationer för alla våra prestationer.

För att det ska bli möjligt att göra en vetenskaplig undersökning om detta fenomen måste det uppstå en sådan kultur. Eventuellt relaterar sig en sådan praktik till närliggande praktiker som också skulle behöva förändras för att effekterna ska bli goda. Eventuellt kan vi aldrig utföra några sådana studier då människor inte väljer att leva på ett sådant sätt. Då får vi aldrig veta då vi inte kan bedriva vetenskapliga studier på området. Det sunda förnuftet måste ändra karaktär för att det ska bli möjligt. Det sker inte så lätt och vi kanske aldrig förmår närma oss sanningen i denna fråga. Hur det än är måste någon bedriva filosofi för att det överhuvudtaget ska bli möjligt. Om vi vore förnuftiga skulle vi kanske ta reda på hur det är. Det är betydligt vanligare att vi fortsätter våra traditioner vilket är en annan typ av rationalitet. Vi kan vara rationella utan att vara förnuftiga.

Filosofiska reflektioner över moral och vetande kan få betydelse för våra sätt att leva – för våra sätt att fostra oss själva och andra. De kan spela stor roll för hur vi uppmärksammar oss själv och andra. Det kan påverka vår välgång och lycka.

Det ovanstående exemplet är bara ett av många möjliga scenarion. Vår kultur skulle kunna se annorlunda ut om vi levde efter andra antaganden. Empirisk-vetenskaplig forskning är begränsad av hur det är. Det kan saknas en riktig filosofisk reflektion för den mening vi borde knyta till olika företeelser för att kunna utföra empiriska undersökningar. Det gäller inte bara inom samhällsvetenskapen. Einstein visade det tydligt inom fysiken. Han var tvungen att knyta en annan mening till tid, rum, materia och ljus för att nå fram till relativitetsteorin. Några år senare kunde man bedriva empirisk-vetenskapliga undersökningar för att se om Einstein tänkt rätt. Det är lättare inom naturvetenskapen där man inte är beroende av att människor ska leva på ett särskilt sätt för att kunna undersöka hur det ligger till. Det kan alltså finnas anledning att fundera över hur vi ser på världen och oss själva då det kan få konsekvenser för våra sätt att leva.

En möjlig inledning till filosofin

Jag tror att det är svårt för de flesta att läsa filosofi och bli intresserade. Oftare blir man nog avskräckt om man inte är det redan på förhand. En bättre inledning är nog att börja fundera över det egna livet, den egna världen och världen omkring oss. När man har många frågor och det råder oklarheter kommer kanske känslan att man behöver vända sig någonstans för att få hjälp. Man har samlat på sig tankar man vill bringa till klarhet. Då kan man först...