Johansson Alea Iacta Est . Tärningen är kastad

I skuggan av COVID 19 pandemin
2. Auflage 2020
ISBN: 978-91-8007-230-4
Verlag: BoD - Books on Demand
Format: EPUB
Kopierschutz: 6 - ePub Watermark

E-Book, Swedish, 196 Seiten

Boken behandlar den senaste globala utvecklingen sedan presidentvalet i USA 2016 då, Donald Trump, tog över presidentposten i Vita Huset. Författaren ger en historisk tillbakablick på de tidigare geostrategiska teorierna från 1800 - 1900-talet av vilka Storbritannien och USA har följt de klassiska Anglo-amerikanska dito i praktiken sedan första världskriget och fram tills nyligen. Dessutom ges en tämligen ingående presentation av, det i Väst bland befolkningen, tämligen okända petrodollar-systemet vilket tog över efter Breton Wood som upplöstes av Rickard Nixon, efter Vietnamkriget på 1970-talet. Detta, Pax Americana-koloniala maktverktyg där USA inte längre riskfritt kan agera militärt globalt med sina hangarfartyg och som är grundbulten i USA:s supermaktstatus står i dagsläget under intensiva attacker från främst Ryssland och Kina med kampen om oljan i fokus och där Vladimir Putin har lyckats med det helt omöjliga. Nämligen att, erhålla politiskt stöd av alla länder i Mellanöstern. Vi får en genomgång av geopolitikens grunder, den fjärde politiska teorin och, Eurasianismen, av den ryske professorn geopolitikern och ideologen, Alexander Dugin, vars politik till stora delar förs av Ryssland under, Vladimir Putin, samt där Kina under, Xi Jinping, bildar stöd i form av den mäktigaste kustlands-makten i Eurasien, vilka verkar tillsammans för att neutralisera USA-NATO och i det ta kontrollen över hela den eurasiska kontinenten och därmed erhålla global världsdominans. Rikligt med källor till kända internationella tidningar/tidskrifter som: Washington Post, The Atlantic, Politico, The National Interest, Forbes, Pravda, Oil-price, New York Times, Sputnik, Financial Times, Dagens Nyheter, Business Insider med flera. Hela skeendet har eskalerat dramatiskt i skuggan av COVID-19 pandemin vilket fått enorma globala ekonomiska och andra konsekvenser.

Göran B. Johansson är pensionerad lärare, IT-supporttekniker och född i Göteborg 1945. Han har tidigare haft fritidsuppdrag inom socialdemokratin som Internationell samt EU-representant men är numera partilös. Han har rest mycket och bott längre tid i olika länder i Sydostasien. Hans stora intressen är oberoende geopolitisk analys med fokus på den pågående globala maktkampen mellan USA-NATO visavi Ryssland och Kina inom BRICS/SCO. Han behärskar engelska och ryska samt är fascinerad av schackspel och dess strategiska tankegångar. Han är multiinstrumentalist och spelar piano, violin, klassisk gitarr samt olika dragspel på hög nivå. Detta är del fyra i en serie av självständiga delar om Vladimir Putin och hans strategi att ta sig an det Anglo-Amerikanska Imperiet för att i första hand göra världen multipolär och beroende på utvecklingen gå ännu längre i sina ambitioner De förra böckerna i serien har titeln 1-Vladimir Putin. En geostrategisk rysk ikon. 2-Vladimir Putin. En geostrategisk rysk ikon. I skuggan av Ukraina. 3-Vladimir Putin. En geostrategisk rysk ikon. En Eurasisk Kontinent. En Rysk Supermakt. En Karismatisk Världsledare. Den första är utgiven på svenska, engelska samt ryska. Den andra samt tredje på svenska och engelska. Alla dessa delar finns samlade i en trilogi med titeln, Ett Slavisk Folk. En Rysk Supermakt. En Karismatisk Världsledare. Den Globala Omvälvningen. Trilogi. Han har dessutom skrivit två noveller. 2011, Johans Ekivoka Eskapader i Sydostasien, vilken är utgiven på svenska och engelska samt, Lymene. Helig Moder av Ljuvlig Godhet, också den utgiven på svenska och engelska.

Autoren/Hrsg.

Johansson, Göran

Leseproben

SANTA FE, BANTAYAN ISLAND, FILIPPINERNA
DECEMBER 2019 Jag anlände med Singapore Airlines till Mactan International Airport, Lapu Lapu, via Moskva-Changi i november och tillbringade första tiden i Bacolod, Negros Occidental. Sedermera gick färden med buss över hela Negros-ön ner till Dumaguete. En påfrestande färd på krokiga bergsvägar som tog nästintill åtta timmar. I Negros Oriental, beläget cirka 35 km söderut vid Malapatay, passade jag sedan på att med en Nipa- båt, vilken förde ett bedövande oväsen på grund utav att ingen ljuddämpare fanns så att man kunde ha blivit döv på kuppen, besöka Apo Island för att utröna förutsättningarna för en kommande dykexpedition till världens näst största korallrev. Förutsättningarna är mycket goda och ön mycket charmig. El har man dock tillgång till enbart tolv timmar per dygn och inga Aircon-aggregat eller kyl/frys kan man använda. Så för egen del kan det inte komma ifråga att bo där mer än just då dykning pågår. Man kan däremot anskaffa en uppladdningsbar fläkt vilken kan användas nattetid. Men å andra sidan sett, eftersom ön ligger en bit ut mellan sydspetsen till Negros Oriental som vetter ut mot Mindanao i söder kan det ofta blåsa upp kraftigt, antingen från Sulu Sea eller Mindanao Sea och då får man gratisfläkt så att säga. Efter att ha varit i området ca 14 dagar på olika ställen åkte jag tillbaka till Lapu Lapu och Cebu för att så småningom ta mig upp till Hagnaya. Det blev en fyratimmars busstur vilken vanligtvis följer östra sidan av Cebuön ända upp till Bogo och därefter tar av västerut mot Hagnaya där hamnen ligger. Denna gång tog emellertid bussen, till min överraskning, en helt annan väga via Tabuelan och följde sedan västra sidan av Cebu ön ända upp till Hagnaya. Där fick jag det oväntade beskedet att tyfonen Tisoy befann sig i området och all fartygstrafik var inställd minst ett par dagar. Visst märkte jag att det var blåsigt på vägen upp men det var första gången under alla år jag varit här som fartygstrafiken blivit inställd på grund av tyfonrisk. Jag tvingades därför övernatta i Hagnaya och hamnade med hjälp av en trixande bärare i ett hus där ägaren körde upp mig med det dubbla priset. Men jag hade tur för redan dagen därpå vid tvåtiden gick Cocaliong Shipping igång igen och jag kom äntligen till Santa Fe, beläget endast ett stenkast från de charmigt vita stränderna. Men det kunde ha gått mycket illa för då jag tog in på det rum jag bokat via AirBnb redan innan avresan från Lapu Lapu och sedan jag fått in packningen där, gick jag till stranden direkt och hade såväl plånbok med flera tusen pesos och mobil i byxfickorna. Jag lade kortbyxorna på stranden och just här var bottnen stenig så jag gick endast ut kanske tjugo meter eller så och doppade mig samtidigt som jag bevakade kläderna. Helt plötsligt kom några filippinska tonåringar farande som från ingenstans och jag fick ytterst bråttom tillbaka. Precis då jag nådde fram till kläderna så kom de också dit och tittade på mig samtidigt som de tittade på klädbunten. Men de var för sent ute. Annars hade jag kunnat få stora problem, för damen på AirBnb boendet varnade mig för just det här beteendet innan jag gick ner att folk helt sonika kan ta kläderna och springa iväg med dem. En bra läxa som jag, så många år jag bott här nere, verkligen borde ha lärt mig vid det här laget; men så kan det gå då man slappnar av för mycket. Dagen därefter tog jag in på LR-Lodge där jag tidigare alltid bott. Min vana trogen sedan 10 år tillbaka här i Santa Fe så går jag till stranden varje dag två till tre timmar med gympa, simning och solbad. Den här dagen simmade jag i makligt tempo ganska nära strandkanten hållandes mina grön-gula filippinska slippers i händerna för att få bättre tryck i bröstsimtagen. Samtidigt som jag simmade funderade jag på frontalattacken från Ryssland och Kina mot det för dem så impopulära ”Petrodollarsystemet”, även kallat ”Olja för Dollar”. Kan det komma att upplösas helt av att Ryssland och Kina redan frångått det för flera år sedan tillbaka? Det har jag redan skrivit om i mina tre tidigare böcker om den globala omvälvningen, vilken initierades av Vladimir Putin i början av 2000, då han såg till att de forna kolonialoffren inom BRICS-länderna konsoliderade sig. Allt i syfte att senare konfrontera Västmakterna med USA i spetsen. Som om det inte räckte med detta komplexa system som varit i bruk sedan början av 1970-talet så funderade jag därtill på den fjärde politiska teorin av , Alexander Dugin , inkluderande dess föregångare, den första politiska teorin , vilken är Liberalismen; dess utmanare nummer två i ordningen, Marxismen inkluderande, Kommunismen och eller Bolsjevismen, Socialismen och även Socialdemokratin för den delen ; sist men inte minst nummer tre: Fascismen som symboliserar Staten och Nazismen eller Nationalsocialismen där dess enda egentliga bärkraft var den brutala rasismen. Den andra politiska teorin, den ur Liberalismen vänsterinriktade Marxismen fick ge vika efter Kalla Kriget 1992. Den tredje dito, den högerinriktade Fascismen och Nazismen annihilerades totalt efter andra världskrigets slut och, på hur desamma skulle kunna integreras inom den fjärde politiska teorin globalt. Men, inte nog med det. Hur skulle man kunna integrera alla dessa ideologier i en enda brygd tillsammans med den fundamentala globala geopolitiken. Inte nog med det heller utan dessutom från rysk synvinkel sett? Därefter kom jag att tänka på jämförelsen av de telluriska (landbaserade)makterna, vilka beskrivs av Halford Mackinder 1 och, Nicolas Spykman 2. Därutöver även de thalassokratiska (sjöbaserade) imperierna i dagens globala värld. De kan ha sin jämförelse så lång tillbaka i tiden som till de Puniska Krigen mellan Kartago och Romarriket från 264–146 före Kristus där till slut Kartago, som får anses vara en sjöbaserad makt, till slut besegrades. Kanske Alfred Thayer 3 Mahan har inspirerats av dessa historiska mer än 2000 år gamla teorier. Då helt plötsligt kom det en jättevåg som ifrån ingenstans och jag fick en ordentlig kallsup samt drogs ut på djupt ideologiskt vatten av baksuget från vågen där, jag till råga på allt också brände mig ordentligt på armarna av så kallad transparent jellyfisk, som man inte ens ser i vattnet. Alla mina funderingar blev abrupt avbrutna och jag blev fullt upptagen med att simma in på grunt vatten igen. Jag vågar, eller rättare sagt vill inte, simma ensam på djupt vatten av säkerhetsskäl. Speciellt inte nu då jag står i begrepp att analysera dagens, med historiska mått mätt, enorma globala omvälvning. Men vad jag egentligen ville säga är hur jag den senaste veckan funderat febrilt över såväl de historiska ideologierna som jag nämnt ovan där alla utom en spelat ut sin roll. Den som finns kvar, om än i dagarna ifrågasatt från minst en om inte två världsledare, är Liberalismen med sin tyngdpunkt, som enligt ideologiexperter skulle vara den enda kvarvarande av de historiska dito och den fjärde politiska teorins eventuella effekter och påverkan på densamma. Hos var och en av de tre ideologierna finns nämligen ett historiskt tema. I den liberala ideologin är det historiska ämnet just precis individen. Individen är en enhet utrustad med vilja, moral och är det absoluta målet för Liberalismen. Alla former av kollektiv identitet-etnisk-nationell-religiös, kast och så vidare-hindrar en individs medvetenhet om sin individualitet. Liberalismen uppmuntrar individen att vara sig själv och alltså därmed vara fri från alla sociala identiteter och beroenden vilka begränsar och definierar individen utanför dessa gränser. Det här är den egentliga meningen med Liberalismen och dess verkliga kärnpunkt. I den andra politiska teorin är klass det historiska ämnet. Historia är klasskamp. Proletariatet är ett dialektisk historiskt ämne avsett att befria sig från bourgeoisiens herravälde och bygga ett samhälle på helt nya grunder. Individen inom Marxismen...